Andreas i Tokyo

I lordags tog min japanske van Esui med mig till Daikanyama, nagra minuters promenad sydvast om Shibuya, ett omrade som blivit populart pa sistone och som har en lyxbohemisk atmosfar. Eusi bjod mig pa kakigoori (betyder 'riven/mald is'), som ar lika med strimlad is som smaksatts med nagot fruktextrakt. Bara ren is och extraktet, inga andra ingedienser. Jag fick en illgron kakigoori med melonsmak, esui smaskade pa en med jordgubbsmak. De var forvanansvart laskande och gjorde sig bra i sensommarvarmen, aven om man fick en och annan 'brain freeze'-attack.


Jordgubbsextrakt + mald is = Kakigoori


'OMG! Det smakar ju faktiskt melon!'

Vi at 'glassen' i en av Daikanyamas mer populara parker, tillsammans med helgfirande familjer och unga par. Jag sag aven en till fantasifull hundfrisering (se tidigare inlagg om lila knahundar och solglasogonbarande taxar), dar svansen klippts upp som, i brist pa battre liknelse, en dammvippa och dessutom fargats med rosa slingor. Jag lanade esuis mobilkamera och fragade den unga agarinnan om jag fick ta ett kort, vilket hon gladeligen gick med pa.


Det kanske blir rent hemma nar han viftar med svansen?

Darefter gick vi i manga intressanta kladesbutike, manga med individellt anpassade utbud. Vi sag exempelvis en kollektion som uteslutande baserats pa Hitchcock-filmer.

I Aoyama ligger denna spektakulara Prada-byggnad. Inuti ar golven tackta med vita palsliknande heltackningsmattor. Det ovriga innanmatet kanns retrofuturistiskt, med stora ljusa ytor, och dekordetaljer i plast. Helt klart vart ett besok, aven om man inte har rad med kladerna...

...intraffade nar jag blev medbjuden att ata lunch med nagra nytillkomna utbytesstudenter. Det var studenter fran nastan hela Sydostasien: Malaysia, Indonesien, Vietnam och Thailand. Pa klart godkand engelska fragade de mig nyfiket om Sverige, och papekade (som alla andra gor har) att de kande till Fredrik Ljungberg. De var valdigt snalla, pa nagot slags charmigt satt. De imponerades valdigt av att jag besokt samtliga av deras hemlander, forutom Vietnam.

Kulturkrocken intraffade sedan nar jag at min tofu, da jag horde en vietnamesisk student fraga den ende thailandske:

- Jag vill aka till Thailand nagon gang. Finns det manga bra flickor dar?
- Ja.
- Ar de billiga?
- Hehe.
- Racker det med tio dollar?

Det kandes smatt bisarrt att dessa valdigt trevliga killar ser prostitution som ett overvagande skal att semestra i ett annat land. Tyvarr ar det manga vidriga vasterlanningar som gor det ocksa..

Sahar ser det ut varje helg i Harajukus Yoyogi Park, nar unga Tokyoiter klar upp/ut sig, hanger med sina liksinnade kompisar och blir fotade av nyfikna parkbesokare. De har bilderna tog jag en sondag for nagra veckor sedan.

Pa tisdagen och onsdagen bjod skolan alla utbytesstudenter pa en resa till Ueda i Nagano prefecture, belaget ett fatal mil ifran staden Nagano. Vi bjods pa ett fullspackat schema och hela resan kandes bade val planerad och organiserad (vilket gar i linje med det mesta i det har landet). Har foljer en kort sammanfattning av resan.

Tisdag
Vi lamnade Higashi-Omiya klockan 08:30 for att bege oss till forsta stoppet till resan; Gunba Safari Park. Som namnet antyder, rorde detta sig om att titta pa djur fran ett bussfonster. Inte sarskilt spannande. Vi fick se apor, tigrar, noshorningar, lejon och vita tigrar ligga och lata sig i varmen. Hojdpunkten intraffade nar en giraff passerade precis utanfor bussfonstret, vilket resulterade i att alla i bussen oooh:ade och eeeeh:ade hogt av fortjusning.



Efter att ha atit lunch pa en restaurant dar maten serveras i egentillverkade lerkrus (som matgasten far behalla), dar jag fick sitta med skolans valdigt trevliga malayer (de ar muslimer och ater darfor bara kott som slaktas pa ett korrekt satt (halsen pa djuret ska skaras av), annars ar de demivegetarianer (de ater fisk)), akte vi vidare till JRC (Japan Radio Company), ett valkant elektronikforetag. Vi fick ga runt i fabrikslokalerna for att se folk utfora monotona jobb (en betydande del var invandrare).

Darefter vantade hotellet, ett traditionellt japanskt hotell, ett Royokan, dar alla gaster far ta av sig skorna innan man gar in (hotellet ar tackt av tatami-mattor), personalen ar ikladda tradionella drakter (kimono) och dar det fanns en onsen (varm kalla, i detta fall en bassang) hogst upp i huset.



Middagen (ban-gohan)serverades pa laga brickor. Man fick sitta i skraddarstallning och ata. Maltiden utgjordes av manga smaratter, som utbyttes mot nya ratter nar man atit upp. Jag blev valdigt matt, trots att mycket av maten var olika fisk- och skaldjurssorter.



Efter middagen aktiverades vi i typiska utbytesstudenter-som-ska-lara-kanna-varandra-aktiviteter. Vi fick bl.a. tavla i en sorts memorylek, dar jag kan skryta med att jag kom trea (av drygt 50 personer) och tilldelades en termosmugg med skolans namn pa som beloning. Det ni.

Onsdag
Nasta dag steg vi upp tidigt for att titta pa tva av Uedas tempel, dar det mest imponerande var ett oktagonformat tratempel (det enda i Japan). Reiko, min internationella studiehandledare, sade att templet sag ut som en Shiitakesvamp, vilket var en slaende likhet.



Sedan akte vi till en gammal handelsgata, dar jag fick lara mig att det finns Karpar som ar varda upp till en miljon yen och att det ar relativt vanligt forekommande med karpstolder tempeldammar.
Nasta stopp var soba-bakning, dar vi fick baka och sedan ata vara egna nudlar, oishi!





Sista stoppet innan vi atervande till Tokyo var en appelfarm, dar vi fick plocka och ata sa manga applen vi ville. Pa sista strackan hem sov alla i bussen valdigt gott, och aven jag, som forsokte skriva pa uppsatsen, kapitulerade till slut infor somnen.

Vad gillar ni den har portionsstorleken av Udon-nudlar? Den tog en dryg timme att ata upp.